Agda Montelius

 

MonteliusSocialt verksam. Invald 1885. Sällskapets v.ordf. 1892–1900, ordf. 1900–1901.
Agda Montelius (1850–1920) var filantrop och kvinnosakskämpe. Hon beskrivs som liten och vänlig, lugn och eftertänksam och ständigt upptagen av sina sociala projekt. Hon stod i ledningen för en rad välgörenhetsorganisationer som Maria skyddsförening, Föreningen för välgörenhetens ordnande, Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård, Centralförbundet för socialt arbete och Svenska fattigvårdsförbundet.
År 1886 blev hon medlem i Fredrika Bremer Förbundet (FBF). Formellt leddes FBF vid den här tiden av tre herrar, Hans Hildebrand, Ernst Beckman och Gustaf Sjöberg, eftersom dess grundare Sophie Adlersparre (invald 1885) ansåg att det var nödvändigt att ha manliga ledare för att bli tagen på allvar. I realiteten leddes dock FBF av Sophie Adlersparre fram till hennes död 1895. Hon efterträddes då av Agda Montelius som formellt blev vice ordförande. Först 1903 ansågs tiden vara mogen för att öppet visa att förbundet leddes av en kvinna.  Agda Montelius var sedan ordförande i FBF fram till sin död 1920.
Agda Montelius var också aktivt engagerad i striden för kvinnlig rösträtt. Hon var talesperson för den delegation på två från FBF (Gertrud Adelborg var den andra, även hon idunes, invald 1887) som uppvaktade statsminister Erik Gustaf Boström med ett föreslag om kvinnlig rösträtt. Det var första gången kvinnorna i Sverige själva formellt överlämnade ett förslag om kvinnlig rösträtt. Genom sitt kvinnosaksarbete kom Agda Montelius också i kontakt med fredsrörelsen, bl.a. var hon under första världskriget med och bildade en fredsförening där Anna Whitlock (invald 1885), Emilia Broomé ( invald 1898) och Kerstin Hesselgren (invald 1905) var centralgestalter.
Agda Montelius var gift med riksantikvarien professor Oscar Montelius (Monteliusvägen på Södermalm är uppkallad efter honom). 1910 tilldelades hon Illis Quorum./BW

Litt: Sif Bokholm, En kvinnoröst i manssamhället, Agda Montelius 1850-1920 (2000)