Anna Roos

Socialt verksam. Invald 1885

Anna Roos (1855-1927), syster till författarinnan Mathilda Roos (invald samma år), började sitt yrkesverksamma liv som försäkringstjänsteman. Hon var aktiv inom Fredrika Bremerförbundet där hon 1887 blev sekreterare. Efter en religiös väckelse gick hon 1888 in som medlem i Kristliga föreningen för unga kvinnor (KFUK). Här visade hon sin organisatoriska begåvning och blev 1892 föreningens ordförande. Under hennes ledning, hon var ordförande fram till 1916, utvidgades verksamheten snabbt och kom att omfatta allt fler grenar med huvudsaklig tonvikt på socialt arbete och yttre mission. 1892 startades förbundstidningen Hemåt av systern Mathilda Roos. Anna Roos var dess redaktör i 17 år.

En anonym vän gav Anna Roos ett årligt underhåll och gjorde det därmed möjligt för henne att på heltid ägna sig åt social verksamhet. Förutom i KFUK var hon också aktiv i Vita Bandet, en ekumenisk kvinno- och nykterhetsorganisation med ursprung i USA.  Hon kunde konstatera att svenska kvinnors engagemang i nykterhetsfrågan vid den här tiden var nästan obefintligt. Liksom många av tidens debattörer ansåg hon att prostitution och superi gick hand i hand och att dessa ”tvillingsynder” måste bekämpas tillsammans. I det internationella Vita Bandets program ingick att verka för den reglementerade prostitutionens avskaffande och den svenska avdelningen engagerade sig för detta. Anna Roos valdes in i styrelsen för Vita Bandets svenska gren och var bl.a. under några år dess sekreterare. Protestmöten hölls och kommittéer bildades; bl.a. tillsattes Kvinnokommittén av 5 februari 1902, där Anna Roos blev en aktiv vice ordförande. Ett resultat av kommitténs arbete var att 15 000 kvinnor skrev under en petition som krävde reglementeringens avskaffande.
Anna Roos uppsöktes av många människor i andlig nöd och hon ställde upp för alla som behövde eller sade sig behöva hjälp. Under första världskriget ordnade hon ljus- och värmestuga med sysselsättning för tusentals barn och vuxna. Hon var emellertid inte enbart religiös filantrop utan också feminist. Hon ville att kvinnor skulle ha full politisk rösträtt och valbarhet, tillgång till alla arbetsområden, även prästyrket. Hon engagerade sig i kampen mot ekonomisk exploatering av kvinnor och för förbättring av kvinnors arbetsmiljöer. Hennes kamp mot prostitution och sexuell osedlighet uttryckte inte enbart hennes kristna övertygelse utan gick i linje med den internationella feminismens uppfattning om hur världen skulle förbättras. Genom kampen för en högre samhällsmoral, främst männens sexualmoral,  ville man rycka upp kvinnoförtrycket med roten./BW
Källa: Hjördis Levins artikel i Svenskt Biografiskt lexikon