Ellen Whitlock

Lärarinna. Invald 1886.

Ellen Whitlock (1848-1934) var liksom sin mamma, den framgångsrika företagaren Sofie Whitlock, och sin syster Anna Whitlock (invald 1885, se denna) en av kvinnorörelsens pionjärer. Hon utbildade sig till lärare vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. 1871 började hon som lärare vid seminariets övningsskola, Statens normalskola för flickor, där hon undervisade i sex år. Här var hon samtida med flera iduneser. Skolans föreståndare var Hilda Casselli (invald 1885, se denna) och i lärarkollegiet fanns bl.a. Lilly Engström (invald 1885, se denna), som undervisade i historia och geografi, och musikläraren Ellen Bergman (invald 1891, se denna). Därefter verkade Ellen Whitlock i ett 10-tal år som lärare och biträdande föreståndare vid Lyceum för flickor. Några år på 1890-talet drev hon en egen privatskola. Som första kvinna blev hon sedan lärare vid Stockholms borgarskola, vars syfte var att ge ”nyttiga kunskaper och färdigheter och en allmänt medborgerlig bildning” åt ungdomar som skulle ägna sig åt handel och hantverk. Skolan hade startats 1836 då det framkommit att lärlingar och gesäller ofta hade alltför dåliga grundkunskaper när de gick ut i yrkeslivet.

Vid sidan av sitt arbete som lärare var Ellen Whitlock åren 1877-1895 sekreterare i det klassiska uppslagsverket Nordisk familjeboks redaktion. Åren 1898-1906 var hon korresponderande sekreterare i Svenska kvinnors nationalförbund, paraplyorganisation för landets kvinnoföreningar. Organisationen svarade även för internationella kontakter. Den hade grundats två år tidigare av Ellen Fries (en av Nya Iduns stiftarinnor, se denna). Ordförande vid den här tiden var Anna Retzius (invald 1885, se denna).

Ellen Whitlock gjorde också försök som författare. 1896 gav hon ut en diktsamling, Dikter. Efter Hilda Cassellis död 1903 skrev hon en biografi om sin gamla vän, Hilda Casselli (1904). /BW