Hedvig af Petersens

Journalist. Invald 1910.

Hedvig af Petersens (1875 – 1961) var född i Göteborg. Hon fick en för tidens familjeflickor typisk uppfostran. Hon gick i flickskola i Göteborg och senare i någon form av hushållsskola. Fadern, som var officer, blev 1892 förflyttad till Strömsholm och sex år senare till Flyinge i Skåne där han blev chef för stuteriet och hingstdepån. Trots att hon större delen av livet kom att bo på andra håll i landet betraktade sig Hedvig af Petersens alltid som göteborgare.

Efter avslutad skolgång var Hedvig af Petersens hemmadotter under många år. Hon vistades i Flyinge, följde med föräldrarna på utlandsresor men bodde också tidvis hos vänner i Stockholm. I början av 1900-talet gjorde hon sina första litterära försök. Enstaka noveller och artiklar publicerades i tidningen Idun och på andra håll, men det var först i 30-årsåldern som hon blev journalist på allvar. Genom goda vänners kontakter fick hon 1904 anställning på Aftonbladet där hon efter en del enklare uppdrag så småningom fick göra reportage och skriva barnboksrecensioner.

1905 anställdes Hedvig af Petersens på Stockholms Dagblad där hon kom att dela rum med Klara Johansson (invald 1898), som blev en nära vän. På Stockholms Dagblad utvecklade sig Hedvig af Petersens till en duglig allmänreporter. Bland hennes större uppdrag var att bevaka den internationella kvinnokonferensen i Köpenhamn 1906. Under en reportageresa kom hon på kvinnofängelset i Landskrona i kontakt med en ung men illa medfaren prostituerad kvinna som hade skrivit en självbiografi, som hon överlämnade till Hedvig af Petersens Tillsammans med Klara Johansson såg Hedvig af Petersens till att den blev publicerad. Det lilla häftet Den undre världen, En lifshistoria, som kom ut 1907, väckte stor uppmärksamhet och trycktes i inte mindre än nio upplagor.

1909 och några månader framåt tog Hedvig af Petersens tjänstledigt och gjorde en reportageresa till svenskbygderna i USA. Återkommen till Sverige 1910 och samma år invald i Nya Idun berättade hon på ett av sällskapets samkväm under rubriken ”Sverige i Amerika” om sina intryck från resan. Men hennes karriär som journalist och även tiden inom Nya Idun blev kort. 1911 insjuknade modern och som enda ogifta dotter blev det Hedvig af Petersens uppgift att ta hand om föräldrarna. Hon återvände till den skånska landsbygden och efter moderns död samma år blev hon kvar på Flyinge och intog rollen som värdinna i hemmet.

Men under de följande många åren som hemmadotter fortsatte Hedvig af Petersens sitt skrivande. 1917 kom den underfundiga och kulturhistoriskt intressanta Ett barns litterära memoarer. Hon har själv berättat att hon skrev boken för att uthärda livets tristess. Hon skrev även artiklar och barnboksrecensioner i Sydsvenska och översatte barnböcker. 1920 kunde hon göra en längre resa till Australien, som resulterade i en föreläsningsserie, artiklar i Sydsvenskan och Aftonbladet samt boken Ett år i Australien (1924). Föreläsningar om resorna till Amerika och Australien, illustrerade med ljusbilder, blev hennes födkrok till långt in på 1930-talet.

Efter faderns död 1936 flyttade Hedvig af Petersens till Lund och kunde nu som 60-åring åter skapa sig ett eget liv. Hon etablerade sig som kammarlärd litteraturforskare och blev känd för sina verk om Thomas Carlyle, Esaias Tegnér och Birger Sjöberg. Den senare hade hon lärt känna under sin tid på Stockholms Dagblad där han medverkade under signaturen Päta. Hon tog honom under sina vingars skugga och stod sedan i kontakt med honom ända fram till några år före hans död 1929.  Hennes forskning resulterade i flera böcker. Den okända handen och andra Tegnérstudier kom 1946 och Om Birger Sjöberg, minnen och brev kom 1956.

Hedvig af Petersens släppte aldrig kontakten med sina vänner i Stockholm.  Livet igenom brevväxlade hon med bl.a. Klara Johansson och Amelie Posse (invald 1943).  Hon var också den som tog initiativet till och med hjälp av flera gemensamma vänner lyckades övertala Klara Johansson att sammanställa essäsamlingen Det rika stärbhuset, som gavs ut i samband med Klara Johanssons 70-årsdag 1945. /BW

Litteratur

Åke K.G. Lindquist, ” Hedvig af Petersens, En biografisk kontur” i Birger Sjöberg Sällskapets årsbok 1980, Åsyna vittnen.