Konstnär. Invald 1961.

Ingegerd Möller (1928-2018) växte upp i Vålådalen i den jämtländska fjällvärlden och visade tidigt stort intresse för naturen. I sina gestaltningar kom hon att återskapa naturen genom att skildra det hon såg, kände och upplevde i stället för att söka avbilda mer naturtroget. Hon har berättat: ”Under min barndom började turisterna komma till fjällvärlden. Vi kallade dem ’luftgäster’ för de talade så mycket om den stärkande luften. De såg ut över vidderna, fulla av hänförelse, och jag hörde ständigt samma uppfordrande utgjutelser om vilka vackra utsikter som omgav oss.”

Till skillnad från ”luftgästerna” studerade Ingegerd Möller marken, mossor, myrstackar, slån och tuvor. Med omsorg och närmast vetenskaplig blick återgav hon  sina detaljstudier av lågt växande vegetation i akvarell, olja, collage, virkning och vävar. Hon studerade vid Grünewalds målarskola, vid Kunstakademiet i Köpenhamn och för Lennart Rodhe och Pierre Olofsson vid Académie Libre i Stockholm. Men det var också genom sina många resor som Ingegerd Möller fick sin konstnärliga värld i färg och form, både inom och utom Sverige; Marocko, Mexiko, Kenya, Ryssland, Nepal, Lofoten liksom Bohuslän och Lappland var några resmål.

1970-talet blev en intensiv period i Ingegerd Möllers liv med flertalet utställningar och offentliga uppdrag för Huddinge sjukhus, Sveriges Riksbank och Fridhemsplans tunnelbanestation, vilken invigdes 1975. Hon inledde också ett långvarigt samarbete med   Handarbetets vänner.

1986 flyttade Ingegerd Möller till en äldre skolbyggnad i Noor nära Vätö i Norrtälje kommun och hennes konstnärskap fick nu en annan riktning. Hon lyfte blicken från marken  och lät människor stiga in i ett slags psykologiskt landskap. Den mörka tjärnen med eller utan mänskliga figurer och det illande röda  ledkrysset, placerat i en svåröverskådlig fjällnatur, återkommer nu i många olika gestaltningar. Takmålningen i biblioteket i Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, i Jokkmokk kan särskilt nämnas.

Ett långt och mycket aktivt konstnärskap resulterade även i ett antal böcker. Inte minst en resa till Island satte spår. Den resulterade i en svit akvareller, vilka publicerades i Dagboksbilder från Island (1977) med text av hennes vän konstnären och barnboksförfattaren Inga Borg (invald 1972).

1967 valdes Ingegerd Möller in som ledamot av Kungl. Akademien för de fria konsterna, villken hon sedermera kom att utse till universell testamentstagare. Hennes sista vilja var att hennes försålda kvarlåtenskap, där hennes egna verk och hennes konstsamling, skulle skapa en stipendiefond, Olof Norells och Ingegerd Möllers Minnesfond, med årlig utdelning till konstnärer ”med lång och förtjänstfull bana bakom sig”. I hennes konstsamling fanns verk av drygt 50 olika konstnärer, däribland Lennart Rodhe, Karl-Axel Pehrson och Berta Hansson. I samband med Konstakademiens  minnesutställning 2021, ”Ingegerd Möller, Markens, miljöns och materiens uttolkare”, visades också hennes konstsamling. Samtliga verk var till salu och avkastningen gick till stipendiefonden,

Ingegerd Möller ställde flera gånger ut på Waldemarsudde, senast 2003, då hon visade måleri och textil från 1950-talet och framåt. I oktober det året hade hon en särskild visning för Nya Idun.

Texten har, förutom några mindre tillägg, tidigare publicerats på Konstakademiens hemsida och återges här med vänligt tillstånd av Konstakademien.