Klimatförändringar och vår hälsa – ett aktuellt ämne som det ändå inte hörs mycket om

Vi samlades denna onsdagskväll på Kristinehovs Malmgård som vanligt med en inledande drink i hörnrummet under öronbedövande livligt samtal.
När vi välkomnades in i matsalen stod redan vår föredragshållare Birgitta Evengårdscenen i härligt röd blickfångande dräkt och proffsigt förberedd med mikrofon för kvällens viktiga ämne.
Birgitta, professor och överläkare sedan 2007 vid institutionen för mikrobiologi, Umeå Universitet, inledde sin serie av tänkvärda bilder med en dikt av TomasTranströmer:

Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk

for jag till den snötäckta ön.
Det vilda har inga ord.
De oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll!
Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön:
Språk men inga ord.

Därpå presenterade hon sig själv mycket kort och blygsamt, varför jag först tar mig friheten att beskriva hennes beaktansvärda insatser.
Birgitta, som skrev sin avhandling om Bilharzia (snäckfeber), observerade sambandet mellan trötthet och infektionssjukdomar och startade 1997 en mottagning på Huddinge Sjukhus för patienter med kronisk trötthet. Åren 2003-2007 hade hon uppdrag som jämställdhets-ansvarig vid Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i det första FoU-utskottet i Sverige med parlamentarisk representation istället för svågerpolitik.
Som professor i Umeå har hon alltmer intresserat sig för kopplingen mellan klimat och hälsa och klimatförändringens betydelse. Hon var med och startade Arcum (Arctiskt Centrum i Umeå) och är en av initiativtagarna till och ledarna av det arktiska forskningsprojektet CLINF (Climate-change Effects on the Epidemiology of Infectious Diseases and the Associated Impacts on Northern Societies; hur det nu kan bli akronymen CLINF), som sträcker sig från Grönland till östra Sibirien.
Birgittas arbete uppmärksammades 2018 med Jack-Hildes-medaljen; en utmärkelse som delas ut endast vart tredje år vid International Congress on Circumpolar Health och som således är ett internationellt erkännande.
Både Arcum och CLINF är tvärvetenskapliga projekt, det senare med 49 forskare från alla fakulteter.
Birgitta är medförfattare till boken The New Arctic 2015

Klimatförändringarna går snabbast vid polerna och särskilt i Arktis. Förändringen av klimatet medför förändringar av ekosystemen och detta i sin tur påverkar både människors hälsa och hela samhällssystem. Även jämställdhetsperspektivet finns med i denna tvärvetenskapliga forskning.
Birgitta återkom vid flera tillfällen till sin beundran för Alexander von Humboldt, naturforskare och upptäcktsresande, som tidigt formulerade tanken om ekosystem och sammanfattade allt sitt kunnande i det stora verket Kosmos. Hans svenska motsvarighet är Svante Arrhenius.

IPCCs (FN´s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change) senaste rapport i oktober 2018 visade att en begränsning av temperaturförhöjningen till 1,5o är svår att uppnå men inte omöjlig. Rapporten har godkänts av 195 regeringar.
I Arktis går uppvärmningen snabbt. ”Arctic is the trend setter” med dess 2-3 ggr snabbare utveckling. Norra Sverige ingår i denna region, som har ca 4 miljoner invånare, varav 10% ursprungsbefolkning, och som rymmer attraktiva tillgångar av olja och gas. Den arktiska isens utbredning minskar dramatiskt. En temperatur på +25o uppmättes på Svalbard förra året! Lokalbefolkningen är bäst på att övervaka vad som händer, varför man i projekt anlitar ”public scientists”.
Tundrorna (22% av världens landyta!) tinar. Områdena med permafrost krymper. Man förväntar sig en halvering av dagens 15 miljoner m2 till år 2200. Tundran innehåller idag 2 ggr så mycket kol som vår atmosfär och hälften av all världens kol. Vad som händer på den ryska tundran har stor betydelse och studeras inom CLINF.
Tidigare tundra börjar nu bli gräsmark. Snart odlas till och med vin i Sibirien! Det kan låta positivt. Men samtidigt frigörs kol i stora mängder till atmosfären, när sedan 11000-12000 år djupfryst organiskt material tinar och börjar brytas ned. Utan att vi kan förhindra det! Samtidigt vaknar mikrober som faktiskt tålt den långa nedfrysningen till liv. Sommaren 2016 hade man en antrax-epidemi (mjältbrand) på Yamal-halvön. En 12-årig pojke dog, smittad av någon av de tusentals antrax-infekterade renar, som måste slaktas och brännas.
Många djurgravar finns infrusna sedan mycket lång tid och för oss nya mikrober kan komma att orsaka sjukdomar hos djur och människor. Exempelvis ”mammut-virus”.
I Arktis sker också en ansamling av så kallade POP-ämnen (Persistent Organic Pollutants, dvs organiska miljögifter som motstår nedbrytning; t ex dioxin, DDT, polyklorerade bifenyler).
Uppvärmningen ger nämligen förändrad havscirkulation och förändrade vindar. Uttalade lokala skillnader uppstår.
I Sheffield gör man klimatmodeller för olika områden. Men många faktorer måste tas med i beräkningarna; beskaffenheten av atmosfären, jordytan, marken, vegetationen, biomen (regional ansamling av distinkta djur-och växtsamhällen). Osäkerheten är därför stor.

Birgitta lättade upp sin omskakande föreläsning med många vackra bilder. Bilder som ändå illustrerade allvaret i situationen. En bild tagen av en Alaska-glaciär 1941 jämfördes med en bild tagen från samma punkt 2004; nu en sjö istället för glaciär med grön vegetation intill. Bilder från en expedition till Samoylov-öarna, där det sedan 1998 finns en tysk-rysk forskningsstation vid Lenas delta.
Nyligen har EU avsatt 200 miljoner Euro till Arktis-forskning vid EU-Polar-Net, världens största konsortium för polarforskning (17 länder och 22 av Europas internationella och respekterade multidisciplinära forskningsinstitutioner samarbetar; även industrier är med; och samarbete sker med European Polar Board). Glädjande förstås!

På grund av uppvärmningen förflyttar sig både växter och en del djurarter 9 km/år mot polen. ”Species on move.” T.ex. dök pilväxter upp i Alaska och då kom bävern efter. Med förflyttning av djur kommer förflyttning av mikrober. I Siberian Times har man kunnat läsa om en ny sorts fästing, som är mycket större och rörligare än vår vanliga krabat. Svenska ”Public scientists” och tidigare även jägare (nerlagt på grund av pengabrist) rapporterar in fynd av för sitt område nya insekter och andra djur.
Eftersom många av våra infektionssjukdomar sprids med hjälp av insekter och andra djur genom vilka vi smittas – så kallade zoonoser – förändras vårt panorama av infektionssjukdomar som en följd av den globala uppvärmningen.
Inom CLINF följs nu utbredningen av nio stycken så kallade CSIs – Climate Sensitive Infections:
– Antrax (mjältbrand, bakterie som bildar motståndskraftiga sporer)
– TBE (Tick Borne Encephalitis, fästingmedierad hjärninflammation)
– Borrelios (också fästingburen, en spiralformad bakterie)
– Tularemi (harpest, bakterien Francisella tularensis)
– Nephropathia epidemica (sorkfeber, ett virus hos sorkar; ger feber med njurpåverkan)
– Cryptosporidios (den parasit-sjukdom som via dåligt renat vatten orsakade stora epidemier med magsjuka 2013 i Sundsvall och 2010/2011 i Östersund)
– Leptospiros (fältfeber, influensalik sjukdom orsakad av en spiralformad bakterie hos gnagare)
– Q-feber
(orsakad av en sporbildande bakterie som finns hos både husdjur, fåglar och fästingar; ännu så länge mycket få fall i Sverige per år)
– Brucellos (Malta-feber eller Undulant-feber eller kastsjuka; det senare syftar på att infekterade dräktiga djur ofta fick missfall – kastning)

Den globala temperaturökningen ändrar och kommer alltmer att ändra allas våra betingelser. Inte bara infektionssjukdomarnas panorama förändras utan också många andra förutsättningar för vårt liv. På den tinande tundran försvinner smältpölarna på ytan och befolkningen drabbas av färskvattenbrist. Man har konstaterat att självmordfrekvensen hos våra samer är högre än ”normalt”; de har svårt klara sig på sin rennäring eftersom djuren svälter på grund av försämrat bete.

Ordföranden Lotty Nordling tackade Birgitta hjärtligt men medgav att hon blivit litet dyster av föredraget fastän hon funnit det mycket intressant och nu är bättre informerad.
Ja, man kan lätt bli dyster och gå och gömma sig och försöka tänka på något annat.
Men ignoransen är vår största fiende, betonade Birgitta flera gånger. Kunskap ger makt och människosläktet har klarat många tidigare kriser.
Läkekonstens tekniska utveckling har varit enorm och datatekniken gör att mycket komplexa samband kan analyseras. Tekniska innovationer för energiframställning och för koldioxidlagring kan bidra positivt. Ökad kunskap om betydelsen av på vilket sätt vi använder vår skog och vår mark likaså.
Tidigare ”Millennium Development Goals” har nu ersatts med ”Sustainable Development Goals” och innehåller 17 delmål
Förutom kunskap fordras en allmän beredskap att använda dessa kunskaper.
En vilja till förändring av levnadsmönster, istället för ignorans.
En global respons på klimathotet är av nöden.
Ett gigantiskt internationellt samarbete måste till.
Så visst är det märkligt att man inte hör mer om förhållandet klimatförändring och hälsa!

Därpå serverades en god supé med ovanligt mör kyckling, sallader och gott vin därtill samt kaffe med liten kaka. Allt som vanligt under god stämning och med många intressanta samtal.


Referat av 
Inga Lundblad