Nobel i Rinkeby

På Camarillo den 12 mars berättade Gunilla Lundgren om när nobelpristagarna kommer till Rinkeby.
1983 började Gunilla samarbeta med Elly Berg i Rinkeby Ord-och Bildverkstad. Elly var tvåspråkig och intresserade sig för de flerspråkiga barnen. Hon noterade att nobelpristagare ofta var flerspråkiga och att flera skrev i exil. Varför såg man ofta flerspråkigheten som ett problem för barn? Nobel i Rinkeby började 1988 när Mafouz fick nobelpriset och Elly inbjöd  arabisktalande elever att göra i ordning ett häfte på arabiska till Mafouz. Han kunde inte komma men det överlämnades till döttrarna.
Så småningom ersattes Elly Berg av Lotta Silverhjelm som samarbetspartner. De är också de två som skrivit boken Nobel i Rinkeby. Om att upptäcka världen, språket och sig själv, 2010. 

Gunilla berättar att först väljs en 8:e klass ut, viktigt att läraren är positiv. Alla barnen ska delta på något sätt. De börjar med att tala med barnen om Rinkeby. Det är deras hembygd –  de tecknar torget som är deras hem. ”Ni är Stockholmare!” De tror mig inte. De går till Nobelmuseet. Gunilla berättar om Alfreds pappa som var uppfinnare men som förlorade mycket pengar och flydde till Ryssland undan sina skulder. Mamman öppnade ett grönsaksstånd i Gamla Stan för att försörja sig och de tre sönerna. Efter fem år i St Petersburg skickade pappan biljetter till sin familj och de kunde komma till honom i Ryssland. För Alfred hade fadern blivit en främling. En erfarenhet som många barn i Rinkeby känner igen.
Några elever från Rinkebyskolan får vara med i Börssalen när litteraturpristagaren kungörs. 5 barn väljs ut och tränas för kontakter med pressen. När barnen intervjuas måste de komma ihåg att de kommer från Rinkeby inte Somalia. När pristagaren är klar måste Gunilla läsa fort för att välja texter åt barnen. Hela den utvalda klassen deltar på olika sätt i förberedelserna. Ett häfte ska sammanställas och mottagandet förberedas.

Dario Fo var kul. Barnen skapade en egen fars som utspelade sig i en tvättstuga i Rinkeby.
Kertèsz bok Mannen utan öde kunde hela klassen läsa. Inga judar bland barnen. Det kunde lika gärna handla om en kurdisk pojke. Kertèsz grät hela tiden under barnens presentation av sitt häfte.
Ibland blir det konflikter. Några av barnen tyckte att Naipaul inte skulle vara välkommen eftersom han berättat att han hade gått prostituerade i sin ungdom. De blev så mycket tjafs så en lärare till sist fräste till och sa till dom att gå ut på torget och fråga om gubbarna gått till prostituerade i deras ungdom! Och se om de erkände det. Naipaul hade ändå berättat om det. De lugnade sig.
Några tyckte också att Günther Grass skrev porr, efter att de sett filmen Blecktrumman, där pojken gömmer sig under kjolen på en potatisplockerska. Det var säkrast att lämna Blecktrumman och presentationen av Grass fick handla om mat i stället.
Jelinek var en utmaning. Men hennes pjäs Prinsessdramer spelades då på Teater Galeasen så barnen kunde få se scenografin och teckna av den och tala med översättaren.
Häftet om Doris Lessing fick handla om katter och det lockade många barn.
Av Herta Muller läste man Kungen bugar och dödar vilket fungerade bra. Hennes översättare Karin Löfdahl kom till Rinkeby bibliotek i stället för en utmattad nobelpristagare.
Mario Vargas llosa var mycket rörd, sa att inget under hans vistelse i Stockholm under Nobelveckan berörde hans hjärta så djupt som besöket i Rinkeby. Det samma gällde Tomas Tranströmer. Han sa att barnens tolkningar av hans tre dikter Romerska bågar, I Nildeltat och Alllegro var bland det bästa han hört.  Barnen fick även göra en film med de tre dikterna med hjälp av Stockholms Kulturskola.

En dag frågar en lärare på Rinkebyskolan varför får inte särskoleklasserna vara med? Gunilla visste inte att det fanns på Rinkebyskolan, de hade sina lokaler i källaren. Några av dessa elever gjorde sedan omslaget till häftet till Svetlana Aleksijevitj. Alla barnen läste olika kortare berättelser av henne, bland annat ur Zinkpojkar. Svetlana var mycket rörd: ”Tack för att ni öppnar era hjärtan för mina böcker”.
När Ishiguro fått priset läste barnen Never let me go och såg också filmen.

Förra året kom Maryse Condé i stället för den uteblivna nobelpristagaren. En annan eldsjäl och tidigare Rinkebyelev, Alexandra Pascalidou drog igång Den nya akademin med en enorm energi. När det var dags för Rinkebybiblioteket sades det att den drygt 80-åriga Condé var för trött men hon stannade över två timmar!
Gunilla avslutade berättelsen om Nobel i Rinkeby med en filmvisning när Modiano var ute på Rinkebybiblioteket. Alla barnen hade läst Dora Bruder. Modiano var salig och otroligt uppmärksam mot alla barnen Men han talade bara franska. Den artige 14 årige värden såg oförändrat artig och lyssnande ut fast han inte förstod ett ord när Modiano aldrig ville sluta att tacka!

Tacksamma var också de 50-tal iduneser som samlats på Camarillo.
Gunilla har i januari fått Feministiskt Perspektiv Stora feministpris 2018.
Motivering: Författaren, läsaktivisten, folkbildaren och möjliggöraren Gunilla Lundgren har, som få andra, genom hela sin gärning väckt hopp, drömmar och insikter om berättelsers betydelse, både egna och andras. Lundgrens författarskap har visat att barnlitteraturen kan klara av de svåraste frågor och vara såväl universell som personlig.

Gunilla Lundgren har inte bara tagit nobelpristagare till Rinkeby. Hon har också placerat Rinkebybarnen i världens centrum – Världens by – och spridit deras röster och reflexioner tillbaka in i världslitteraturen. Gunilla Lundgren har närt och när såväl nya författarskap som bokslukare, och tydliggjorde när hon välkomnade Maryse Condé till Rinkeby bibliotek i december 2018, att en annan tradition är möjlig. Gunilla Lundgren har på ett berikande vis medverkat till en demokratisk utveckling av både (kultur)kår och läsare, och därigenom visat på både snille, smak, engagemang och uthållighet. Som ständig sekreterare av Rinkeby bibliotek är Gunilla Lundgren en stor förebild: en möjliggörare. Med Stora feministpriset 2018 vill Feministiskt perspektiv även uppmärksamma landets bibliotekarier för att på så vis ansluta oss till Gunilla Lundgrens kollektivistiska tradition och arbetssätt.

Gunilla Lundgren har fått Expressens barn- och ungdomskulturpris Heffaklumpen 2018. I 30 år har hon satt världsförfattarna på blå linjen till Rinkeby.

Två av de alldeles nyinvalda medlemmarna deltog i sitt första samkväm denna kväll och fick därmed presentera sig: t.v. Lena Lundkvist, journalist och operasångerskan Ann – Christin Biel. Välkomna in i vår krets!

Efteråt kunde vi köpa häftena skrivna till de olika nobelpristagarna och ställa frågor vi ville höra mer om.
Den efterföljande goda laxmiddagen sjöd av intensiva samtal. Vi var alla djupt berörda.

 

 

 

 

Referat av Ingar Beckman Hirschfeldt