Målarinna. Invald 1888.

Ottilia Adelborg (1855–1936) har kallats den svenska barnbokens upphovskvinna. Hon var utbildad vid Tekniska skolan (Konstfack) och Konstakademien men tvingades kombinera sitt yrkesarbete med att som hemmadotter ta hand om sin mor. Förmodligen av tidsbrist måste hon ägna sig åt mindre statusfyllt konstutövande – att skriva och rita för barn. Men hon blev den som skapade den första riktigt svenska barnboken, Barnens julbok (1885). Tidigare hade alla barnböcker gjorts efter utländska förlagor. Klassiker som ”Vart skall du gå min lilla flicka” och ”Borgmästar Munthe” publicerades först i hennes böcker. Hon använde sig ofta av rim och ramsor som vandrat från land till land. Den engelska barnvisan ”Ba, ba, black sheep” blev i hennes version ”Bä, bä, vita lamm”. Ottilia ville inte veta av några svarta lamm! Mycket populär blev ABC-boken Prinsarnas Blomsteralfabet (1892). Den var helt och hållet Ottilias eget verk och har utkommit i många upplagor. Hennes Pelle Snygg och barnen i Snaskeby (1896) blev omåttligt populär. Den kom ut i sju upplagor och översattes till engelska, holländska och tyska.  I Holland skapades 1903 en scenversion och en barnopera som påföljande år även uppfördes på Stockholmsoperan. Hon har illustrerat bl.a. Gustaf af Geijerstams Mina pojkar och Zacharias Topelius Walters äfventyr.
Ottilia Adelborg hade också ett stort intresse för hemslöjd och var 1899 tillsammans med prins Eugen och Lilli Zickerman (invald 1902) med och bildade Föreningen för Svensk Hemslöjd. Efter moderns död 1903 och fram till sin egen död var hon tillsammans med systrarna Maria och Gertrud (även de iduneser) bosatt i Gagnef. Hon kom att intressera sig mycket för bygdens kultur och människor, bl.a. startade hon där en skola för knyppling och en för hembygdsvård. Som hembygdsvårdare gjorde hon stora insatser för att rädda folklig konst från förstörelse och tog initiativet till en ”gammelgård” i Gagnef, Dalarnas äldsta hembygdsgård, som fortfarande finns kvar. Där visas bl.a. Ottilias stora spetssamling.
Sitt hembygdsintresse visade hon också i allmogeskildringar som Gräns, en by som varit (1908), Från Gagnämäns näs (1909) och Dalritningar (1920). Intresset för hembygden återkom även i hennes måleri som mest omfattar akvareller med allmogemotiv från Dalarna. /BW

Litt: Anne Marie Rådström, Fröken Ottil, En bok om Ottilia Adelborg, barnens konstnär och en pionjär för folklig kultur (1980)

Se även Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, www.skbl.se

Riksantikvarieämbetets  har den 26 april 2019  producerat en podd om Ottilia Adelborg – den svenska bilderbokens skapare, K-PODD 48. Man hittar den på Riksantikvarieämbetets blogg.