Fil.dr, professor i matematik, författarinna. Invald 1885.

Ryska Sonja Kovalevsky (1850–1891), ursprungligen Sofia Kovalevskaia, var Sveriges första kvinnliga professor. Hon kallades till Stockholm av Gösta Mittag- Leffler, en man med stort inflytande i det akademiska livet i Stockholm, framför allt som rektor för den nybildade högskolan men även själv professor i matematik. Det var genom hans internationella kontaktnät i matematiska kretsar som Sonja Kovalevsky kom till Stockholm och fick undervisa vid högskolan här. Den 1 juni 1884 utnämndes hon till professor i matematik.

Att hon nått dit, trots att det stora motståndet mot kvinnor inom den högre utbildningen var kompakt, berodde helt enkelt på att hennes kompetens var obestridlig. Det bevisas inte minst av det faktum att hon tog sin doktorsexamen på en avhandling som handlade om partiella differentialekvationer utan att möta manliga opponenter i ett försvar. Hon promoverades in absentia vid universitetet i Göttingen år 1874. En särskilt stor vetenskaplig framgång var när hon år 1888 som första kvinna tilldelades det prestigefyllda Bordinpriset av Franska vetenskapsakademien.

Den 7 februari 1887 invaldes hon som enda kvinna i det nybildade Sällskapet De 17, ursprungligen De 13. Gösta Mittag-Leffler, Sällskapets förste sekreterare, skrev att stiftarna med detta Sällskap ville stimulera ledamöterna att genom vetenskapliga föredrag och samspråk bidra till att värma och underhålla intresset för vars och ens egen särskilda vetenskapliga uppgift men också för de allmänna synpunkter som den ena vetenskapen skulle kunna bidra med för de andra.

Med sin ryska bakgrund var Sonja Kovalevsky ett fascinerande inslag i den stockholmska societeten. Hon lärde sig snabbt svenska men talade förutom ryska även gärna franska. Hon hade också litterära intressen. En god vän var författarinnan Anne Charlotte Leffler, syster till Göta Mittag-Leffler. Båda damerna invaldes i Nya Idun 1885.  Det var inte så märkligt. Grundarna samlade kring sig eliten av framträdande kvinnor i Stockholm. Sonja Kovalevsky var en av dessa. Hon och Anne Charlotte Leffler kom att stå varandra mycket nära, inte minst som författare. Tillsammans publicerade de 1887 Kampen för lyckan, ett teaterstycke som blev mycket uppmärksammat. Samma år höll Sonja Kovalevsky föredrag i Nya Idun om Ivan Gontjarovs klassiska roman Oblomov.

Sonja Kovalevsky hade en särskild lyskraft och flera iduneser har senare talat eller skrivit om henne. 1930 höll Gurli Linder ett föredrag om henne i Nya Idun.  Så sent som 2005 publicerade Karin Monié (invald 1980) i tidskriften Ikoner artikeln ”150-årsjubileum för Europas första kvinnliga professor”.   Det är en utmärkt sammanfattning av Sonja Kovalevskys liv.

Sonja Kovalevskys liv var på många sätt dramatiskt. Hon var gift med Vladimir Kovalevsky, ett resonemangsäktenskap för att komma bort från hemmet. Med honom fick hon en dotter. Äktenskapet blev inte lyckligt och han tog sitt liv 1883. Kort härefter mötte hon sin stora kärlek, en avlägsen släkting, Maxim Kovalevsky, en auktoritet inom sociologins område i Ryssland. Hon inbjöd honom att föreläsa i Stockholm. Av olika skäl blev inte heller den relationen lycklig. Kanske den olyckliga kärleken bidrog till hennes tidiga död i lunginflammation vid 41 års ålder.

Sonja Kovalevskys händelserika liv har inspirerat många författare och filmare. Gunnel Weidel Randver har skrivit en läsvärd biografi, Sonja Kovalevsky, en levnadsteckning (1981), där hon berättar om hur Sonja Kovalevsky charmade sin omgivning. I filmen ”Berget på månens baksida” (1983), i regi av Lennart Hjulström, skildras vänskapen mellan Sonja Kovalevski, spelad av Gunilla Nyroos, och Anne Charlotte Leffler, spelad av Bibi Andersson, och den passionerade kärleken till Maxin Kovalevsky, spelad av Thommy Berggren.

Nobelpristagaren i litteratur Alice Munro greps av Sonja Kovalevskys öde. I den sista novellen i samlingen För mycket lycka (2013) skildrar hon Kovalevskys liv i romanens form men med tydlig dokumentär prägel. Novellen, med samma namn som boken, inleds med ett citat av Sonja Kovalevsky: ”Många som inte har studerat matematik förväxlar denna vetenskap med aritmetik och anser den vara torr och andefattig. Det är dock en vetenskap som kräver stor fantasi.” /M. Törngren/