Den uppskjutna vårutflykten blev en höstutflykt.
Ett tjugotal iduneser togs emot av glaskonstnären Ulla Forsell och textilformgivaren Maria Åström på gården utanför deras ateljéer på Bjurholmsgatan i Stockholm. Sedan alla fått vin i Ullas handblåsta (munblåsta?) vackra glas berättade Ulla om husen kring gården och dess långa och spännande historia. I korthet berättade Ulla följande.
Det började med en handelsman och bryggare Olof Ström som i början av 1700-talet samlade mindre tomter till det kvarter där vi befann oss. På den södra delen lät han uppföra ett brännhus och där utvecklade han en bryggeriverksamhet. Senare utvidgade han verksamheten på norra delen (där vi befann oss) med ett spannmålsmagasin och ett mälthus samt en länga med stall, vagnhus m.m. På 1700-talets mitt var Ströms bryggeri Stockholms största i sitt slag.
Ström avled ogift och hade inga barn. Bryggeriet ärvdes av medarbetaren Anders Willman, som fortsatte verksamheten. År 1775 infördes ett statligt monopol på brännvinsbränneriet med s.k. kronobrännerier. Willmans bryggeri köptes av staten och fick namnet Katarina kronobränneri. På 1820-talet beslöts att bryggeriverksamheten skulle läggas ned och att lokalerna skulle byggas om till ett sjukhus för fattiga. Sjukhuset fick namnet Provisoriska sjukhuset men kom i folkmun att kallas Kopphuset efter den stora smittkoppsepidemin mellan 1824-27. Sjukhuset omvandlades senare till Katarina sjukhus och som mest rymdes där ca 2 000 patienter. I början av 1900 talet blev det Katarina sinnessjukhus.
Verksamheten avvecklades på 1930-talet och numera ägs fastigheterna av Stadsholmen, som hyr ut lokalerna i norra delen till konstnärsateljéer.
Efter denna historia delades vi in i två grupper och fick besöka Ulla och Maria i omgångar där de berättade om sitt konstnärskap och vägen dit. Mycket spännande och imponerande.
Ulla Forsell berättade att hon tidigt visste att hon ville bli glasblåsare, men att det inte fanns någon utbildning för det. Hon gick emellertid utbildning på Konstfack och därefter på glasskolan i Orrefors. I Sverige kunde hon inte få glasblåsarpraktik i den helt manliga glasblåsarvärlden, ”Hur skulle det se ut?” var det svar hon fick. I Amsterdam fanns emellertid en akademi som inte var fördomsfull på det sättet och där fick hon studera och praktisera. I Stockholm startade hon sin egen studioglashytta 1974 på Bjurholmsgatan efter att ha brottats med hyresvärden om bland annat skorsten. En byggare undrade varför hon inte ägnade sig åt att brodera i stället. Så kunde uppfattningen vara på den tiden.
Ulla blåser både bruksglas och konstglas. Hon visade sina enastående vackra alster, se Ewa Stackelbergs foton, och berättade om tankarna bakom dem.
Maria Åström är dotter till Ulla Ericson Åström, som var en framgångsrik textilkonstnärinna. Maria berättade att hon bestämde sig att inte följa i mammas fotspår. Efter grundskolan för konstnärlig utbildning, då hon var road av att teckna, valde hon reklamlinjen på Konstfack. Men efter ett år på Konstfack kände hon att ”reklamare” ville hon inte bli. Hon bytte därför till illustrationslinjen som då fanns på Beckmans. Efter Beckmans arbetade hon som illustratör.
Därefter kom hennes första mönster ”En enkel” och kurser i handtryck på Konstnärernas kollektivverkstad. Sedan blev det bara mönster – hon var tillbaka på mammas gata!
”En enkel” blev en av Duros mest populära tapeter, som tyvärr inte längre produceras. Härefter har det blivit många folkkära mönster på tyger. Som exempel kan nämnas Citrus Limon, Pion, Botanica. Fiki och Rosa Centifolia, som alla fortfarande finns i handeln. Från skiss till färdig textil är Marias mönster helt handgjorda. Maria skissar med penna på papper, klipper och klistrar, målar och pusslar samman ett mönster i en s.k. rapport som kan upprepas i tygets längdriktning. Från första skiss till färdig textil kan det ta flera år.
Maria visade oss exempel på tyger hon formgivit, bland annat underbara mönster på kangas i moll (ett tunt mjukt bomullstyg) samt rapporter och skisser. Det var fascinerande och imponerande. Se Ewa Stackelbergs foton.
Efter dessa studiebesök och berättelser samlades vi alla i Ullas ateljé/hytta där vi hade tillfälle att mingla och där vi undfägnades med mera vin och härliga smörgåsar med rödbeta, chèvre och valnötter respektive lax och räkor, som klubbmästarna Carola Bratt och Mari Pårup så fint hade ordnat från ett café i närheten. Dessutom kunde vi köpa Ullas alster och många var det som bar hem paket inslagna i wellpapp. Det blev en kväll att minnas!
Vid pennan Lotty Nordling