Laura Fitinghoff

Författare. Invald 1887.

Laura Fitinghoff (1848–1908) var prästdotter från Sollefteå. Hon föddes som nummer tre av fem systrar. Alla flickorna fick en god utbildning. Fadern, den klassiskt skolade prosten Johan Bernhard Runsten, lärde sina döttrar både grekiska och latin. I hemmet fanns också en fransk guvernant. Flickorna fick även lära sig att sköta ett stort hushåll och förväntades naturligtvis gifta sig ståndsmässigt. Vid 23 års ålder mer eller mindre tvingades Laura att gifta sig med den välbeställde 44 år äldre brukspatronen Conrad Fitinghoff. När han efter en lång rad misslyckade affärer förlorade sin förmögenhet flyttade Laura Fitinghoff  med dottern Rosa till Stockholm och makarna levde sedan åtskilda.
Den ekonomiskt hårt trängda Laura Fitinghoff måste nu svara för sin och dotterns försörjning. För att hålla sig flytande började hon skriva, en för damer i hennes samhällsklass passande sysselsättning vid den här tiden. För att klara uppehället hyrde hon också ut rum och tog emot inackorderingar. 1885 debuterade hon med En liten värld bland fjällen, illustrerad av Jenny Nyström (invald 1887), som här fick sitt första uppdrag som barnboksillustratör. Boken blev mycket uppmärksammad och utkom i inte mindre än sex upplagor. Enligt barnbokskritikern Eva von Zwigbergk (invald 1943) är den ”den första moderna svenska barnboken”. Så sent som 1991 utkom den i faksimilutgåva.

Laura Fitinghoffs var en mycket produktiv skribent. Hennes författarskap omfattar såväl barnböcker som romaner och noveller. Därutöver engagerade hon sig också i samhällsfrågor som socialvård, djurskyddsfrågor och nykterhet. Hon medverkade i barntidningar och i nykterhetsrörelsens tidskrifter och var en trogen medarbetare i tidningen Idun.
I sina böcker använde Laura Fitinghoff gärna motiv från sin familj och uppväxttidens Norrland. I fjälluft (1899) handlar om henne själv och hennes systrar. Men den mest berömda Norrlandsskildringen är Barnen från Frostmofjället (1907), som kom att bli hennes sista bok. Den är en av svensk barnlitteraturs stora klassiker, utgiven i ett 40-tal upplagor och översatt till 10-talet språk. Det är en social skildring från ett kargt och fattigt Norrland nödåret 1867. För att undvika fattigstugan eller auktioneras ut till lägstbjudande beger sig sju föräldralösa syskon tillsammans med geten Gullspira ut på en mödosam vandring över fjället i hopp om att hitta ett bättre liv. Boken filmades 1945 och anses vara Sveriges mest visade film någonsin. En av rollerna spelades av idunesen Ingrid Luterkort (invald 1968).

Hervor Sjödin, en sentida släkting till Laura Fitinghoff, har skrivit en bok om hennes liv, Vägen till Frostmofjället (2006). 2008, hundra år efter författarinnans död, bildades Laura Fitinghoffsällskapet med säte i hennes födelsestad Sollefteå. 2011 dramatiserades Barnen från Frostmofjället och blev en bejublad uppsättning på Stockholms Stadsteaters scen i Skärholmen. /BW