Anna Whitlock

Skolföreståndarinna. Invald 1885.

Anna Whitlock (1852–1930) var inte bara en högt aktad skolledare utan också en av tidens främsta förkämpar för kvinnlig rösträtt. 1875 examinerades hon från Högre lärarinne-seminariet i Stockholm med mycket höga betyg. Därefter begav hon sig ut på studieresa i Europa och besökte skolor i bl.a. Schweiz och Frankrike. Under sin vistelse i Paris arbetade hon som korrespondent för Aftonbladet. Hon återvände till Stockholm med nya pedagogiska idéer, idéer som idag tycks självklara men som var mycket radikala för sin tid. Svenskt skolväsende präglades i hög grad av gammaldags innantilläsning i ett begränsat antal ämnen. Ingenting som tilltalade den djärvt nytänkande Anna Whitlock. Hon ville skapa en skola efter sitt eget sinne.

1878 började hon undervisa en grupp flickor i sitt eget hem. Skolan höll sedan under många år till i olika hyreslägenheter i centrala Stockholm.  Många av tidens främsta pedagoger knöts till den nystartade skolan. Flera av dem blev invalda i Nya Idun.  Ellen Key (invald 1885) var en uppskattad lärare här 1880–1898. Även Emilia Broomé (invald 1898) började som så många andra kvinnosakskämpar som lärare här. Elsa Beskow (invald 1899) var först elev i skolan och återkom sedan efter utbildning på Tekniska skolan (Konstfack) som teckningslärare 1894–1897.
Till Anna Whitlocks radikala idéer hörde att pojkar och flickor skulle undervisas tillsamman, men först 1893 kunde hon förverkliga drömmen om en samskola. Den kallades då Stockholms nya samskola. Till det pedagogiska programmet hörde att klasserna skulle vara små och att skolan skulle vara konfessionslös. Eleverna fick själva välja om de skulle delta i religionsundervisningen. Tonvikt las i stället på naturvetenskap och tid för direkta naturstudier. Även de fria ämnena gavs stort utrymme. Väldigt radikalt var skolköksundervisning och både sy- och träslöjd för alla barn, oavsett kön. Dessutom fick de sexualundervisning.
Så småningom fick skolan gymnasium. 1903 gick de första studenterna ut. Att bedriva skolverksamhet i hyreslägenheter blev med tiden problematiskt. Skolan växte helt enkelt ur sina lokaler. Anna Whitlock stod inför frågan om hon skulle våga satsa på ett eget skolhus. Så blev en hörntomt på Eriksbergsgatan till salu. ”I ett slags humoristisk förtvivlan anmälde jag mig som köpare. Pengar hade jag inga, men skolan måste ha en ny lokal eller gå under som för en för kraftig växt i en kruka”, har hon berättat. Men barnens föräldrar, vänner, Anna Whitlock själv och hennes mor Sophie Whitlock, som var välbeställd byggherre och affärskvinna, satsade pengar. 1913 kunde skolan, som nu hette Whitlockska samskolan, flytta in i eget hus på Eriksbergsgatan 8. Anna Whitlock gick i pension 1918. Samma år tilldelades hon Illis Quorum. Skolan las ner 1978 men huset finns kvar och heter numera Bygdegården Anna Whitlock.

Men Anna Whitlock hann med mycket mer än att skapa en skola av hög klass. Kampen för kvinnlig rösträtt var också ett område där hon gjorde stora insatser. Skolan kom att bli en samlingspunkt för den liberala kvinnofrågan och många rösträttsmöten hölls här under årens lopp. Anna Whitlock var ordförande i den viktigaste rösträttsorganisationen, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), åren 1903–1909 och 1912–1914. Likt de flesta ledande rösträttskvinnorna var hon engagerad i det liberala partiet och dess kvinnoförbund. 1908 blev hon partiets första kvinnliga partistyrelseledamot. Hon var därutöver aktiv i många av tidens progressiva organisationer, bl.a. som vice ordförande i den tunga socialpolitiska tankesmedjan Centralförbundet för socialt arbete.

Under en resa i England 1904 kom Anna Whitlock i kontakt med kooperationen, som hade uppstått bland fattiga industriarbetare på 1840-talet och som nu var en framgångsrik rörelse med välskötta butiker i hela landet. Här uppstod tanken på att föra över idén till Sverige. Och man skulle bilda ett kooperativ som skulle skötas enbart av kvinnor. Något för tiden mycket kontroversiellt. Men den dådkraftiga Anna Whitlock skred till verket. Redan på hösten samma år inbjöd hon ett tjugotal aktiva kvinnor till ett möte hemma i villan i Djursholm. Hon presenterade sitt förslag som antogs med acklamation. Alla ville vara med. Så föddes det framgångsrika kooperativet Svenska Hem. Många iduneser blev involverade i den nystartade butiken.  Ina Almén (invald 1902) var dess första chef. ( Läs mer om henne och Svenska Hem under hennes namn.) Journalisten Monika Björk (invald 2002) skrev 2005 tillsammans med kollegan Eva Kaijser boken Svenska Hem – en passionerad affär. Här får man en god bild av alla svårigheter som Anna Whitlock och hennes medarbetare lyckades övervinna för att förverkliga det första kvinnliga kooperativet. Boken låg till grund för TV-serien Fröken Frimans krig (2013, 2015 och 2016) med Sissela Kyle i huvudrollen som Dagmar Friman, en fri tolkning av Anna Whitlock. Till den första omgången av serien kom boken i nyutgåva 2013, nu med titeln Svenska Hem, Den sanna historien om Fröken Frimans krig.

Anna Whitlocks mor, den driftiga byggmästaren Sophie Whitlock, hade särskilt inriktat sig på att bygga billiga smålägenheter för ensamstående yrkesarbetande kvinnor. När hon dog 93 år gammal 1920 ärvde Anna Whitlock en ansenlig förmögenhet som hon sedan använde i moderns anda. Bl.a. gav hon stora belopp till Stockholms-Ro på Kungsholmen, ett hem för äldre lärarinnor, och även till ett liknande hem på Lidingö. Dessutom donerade hon pengar till en stipendiefond. Anna Whitlocks Minnesfond delar än idag ut stipendier. /BW