Målare, tecknare. Invald 1923. Sällskapets sekr. 1940–1955, arkivarie 1955–1960.

Annie Bergman (1889–1987) var målare, tecknare och grafiker. Efter förberedande studier vid Tekniska skolan och Althins målarskola var hon elev vid Konstakademien 1908–1912. Därefter företog hon studieresor till Tyskland, Italien och Frankrike med Paris som slutmål . I Paris blev hon elev vid Académie de la Grande Chaumière.
Annie Bergman blev tidigt anlitad som illustratör av jul- och hälsningskort samt i dags- och veckopress. Särskilt uppmärksammade blev de karikatyrer hon regelbundet levererade för Bonniers Veckotidnings teaterkrönikor och senare Svenska Dagbladet. Hon illustrerade även böcker, varav många för Barnbiblioteket Saga. I eget namn gav hon barnböcker som Sagan om kattungen som kom bort (1933) och Kasper Kul och andra äldre och nyare sagor på vers och prosa (1942).
Även om hon under alla år fortsatte att teckna och måla kom hon tidigt att inrikta sig på grafiken och från och med 1920-talet ägnade hon sig nästan uteslutande åt trä- och linoleumsnitt, som hon helst skar ut ur locken på Fazerlådor. Mest känd blev hon för sina eleganta färgträsnitt av växter. Fem av dem utgjorde förlagor till frimärksserien ”Nordiska vildblommor” 1968. 1929 startade hon en egen produktion av jul- och gratulationskort, en verksamhet som gjorde henne både känd och uppskattad.
Men Annie Bergman var inte bara en hårt arbetande grafiker och kortfabrikör utan också mycket engagerad i olika föreningar., bl.a. Svenska Konstnärers Förening och Föreningen Originalträsnitt. Den senare uppgick 1947 i Grafiska Sällskapet där hon sedan var verksam som funktionär upp i hög ålder. Hon testamenterade sedermera delar av sin förmögenhet till Grafiska Sällskapet som idag delar ut Annie Bergmans stipendium till trägrafiker.
I Nya Idun ingick Annie Bergman under många år i den innersta kretsen, först som sekreterare och sedan som arkivarie. Därtill var hon uppskattad författare till spex och kupletter som ”Charmen, Opera konstifique” (1938), ”Nya Iduns Radiotjänst” (1939) och många andra. Den ”Idunvisa” hon skrev våren 1938 till en gammal tysk studentmelodi sjöngs ännu en bit in på 1960-talet på Nya Iduns vårfester. Ofta skrev hon tillsammans med Ida von Plomgren (se denna).
Efter Annie Bergmans död skänktes teckningar och skisser till Kungliga biblioteket där det nu finns en särskild Annie Bergman-samling. Teckningssamlingen består i huvudsak av karikatyrer av hennes vänner från Konstakademien och Nya Idun.  De mer genomarbetade akvarellerna och tuschteckningarna av iduneser, till större delen daterade till 1925–1927, präglas av en stor portion humor och fantasi, bl.a. finns en rolig bild av ett sammanträde med Nya Iduns nämnd våren 1935. Den finns publicerad i tidskriften Biblis, nr 60 vintern 2012–2013. /BW

Se även Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, www.skbl.se