Emilia Broomé

Socialt verksam. Invald 1898.

Emilia Broomé (1866–1925) var på 1910-talet en av Sveriges mest inflytelserika politiker. Hon var född i Jönköping, tog studenten i Stockholm och därefter en medicinsk–filosofisk examen i Uppsala. Några år verkade hon som lärare i Jönköping och grundade där stadens första sommarlovskoloni. Hon flyttade sedan till Stockholm och var lärare i Whitlockska samskolan åren 1898–1904 då hon lämnade lärarbanan för att bli socialt verksam och inledde därmed sin politiska karriär. Fredsrörelsen och socialt reformarbete var de frågor som låg henne varmt om hjärtat. Framför allt ville hon engagera kvinnorna i fredsarbetet. 1898 bildade hon Sveriges kvinnliga fredsförening, den första i sitt slag, och var dess ordförande fram till 1911, då den gick upp i Svenska fredsförbundet. Hon deltog även i det internationella fredsarbetet och var delegat vid den första Haagkongressen 1899 och var också med i förberedelserna för den femtionde internationella fredskongressen som hölls i Stockholm 1910.

Emilia Broomé fanns också med med i kretsen av driftiga kvinnor kring Anna Whitlock, som  1905 lade grunden för det kvinnliga Kollektivet Svenska Hem (se vidare under Anna Whitlock) och var under några år styrelsens ordförande.

Kvinnans rösträtt var en annan fråga som väckte Emilia Broomés engagemang. Hon var åren 1902–1906 ordförande i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och när Föreningen frisinnade kvinnor bildades 1914 blev hon dess första ordförande, en post som hon innehade till 1920. Tre år senare lämnade hon föreningen och gick i stället med i det nybildade liberala partiet, där hon blev vice ordförande. Hon räknas till en av liberalismens kvinnliga pionjärer. Inom det sociala området arbetade Emilia Broomé framför allt genom Centralförbundet för socialt arbete. Där gjorde hon utredningar och gav råd om organiserandet av kommunal arbetsförmedling, barnkrubbor m.m. Åren 1911–1924 var hon inflytelserik ledamot av Stockholms stadsfullmäktige och satt även i Stockholms Folkskoledirektion.Emilia Broomé var den första svenska kvinnan som deltog i lagstiftningsarbete. Och det innan svenska kvinnor ens fått rösträtt! Som ledamot av lagberedningen 1914–1918 utövade hon inflytande på förarbetet till den nya giftermålsbalk som antogs 1920. Av regeringen kallades hon sedan till ordförande för de sakkunniga som skulle utreda frågan om kvinnors tillträde till statlig tjänst och blev den första svenska kvinnan med en sådan ställning i en utredning av detta slag. Därtill utan någon juridisk grundutbildning! De sakkunnigas arbete resulterade i behörighetslagen som antogs 1923.

I stadsparken i Jönköping finns en väg uppkallad efter henne, Emilia Broomés stig. /BW

Litt: Monika Björk och Eva Kaijser, Svenska Hem, En passionerad affär (2005). Ny utgåva: Svenska Hem, Den sanna historien om Fröken Frimans krig  (2013)