Ester Grönblad

Med. doktor. Invald 1933.

Ester Grönblad (1898–1970) studerade vid Karolinska Institutet och blev med.lic. 1925. Därefter specialiserade hon sig till ögonläkare på Serafimerlasarettet. Efter att under några år därefter studerat ögonsjukvård vid olika ögonkliniker utomlands öppnade hon egen mottagning i Stockholm 1929. År 1933 blev hon med. doktor på en avhandling om Pseudoxanthoma elasticum, en ärftlig sjukdom som ger ögon- och blodkärlsförändringar. Tidigare hade man ansett att dessa förändringar var två olika sjukdomar, men Ester Grönblad hade tillsammans med hudläkaren James Strandberg, i sin forskning kommit fram till att det rörde sig om en och samma sjukdom. Denna mycket sällsynta sjukdom har fått namn efter de två läkarna och kallas Grönblad-Strandberg Syndrome.

När Ester Grönblad skulle öppna egen praktik fick hon rådet av en kollega att göra det på Södermalm eftersom det här bara fanns en enda ögonläkare tidigare. Hon sökte en lägenhet som kunde lämpa sig både som bostad och läkarmottagning. Hon fann det hon sökte på Götgatan 7, ett jugendhus i hörnet Götgatan-Klevgränd. Huset, som stod färdigt 1912, var ritat av arkitekten Wilhelm Klemming och han hade försett det med för Stockholm något så ovanligt som en takträdgård. Tanken var från början att hyresgästerna skulle sköta trädgården gemensamt, men när Ester Grönblad flyttade in var den tämligen förfallen. Med en viss reducering av hyran åtog hon sig att sätta den i stånd.  Hon lyckades snart förvandla den lilla takterrassen till en grönskande oas. Här fanns träd och buskar, blommor och grönsaker och även ett växthus. Trädgården väckte mycket uppmärksamhet och beskrevs i flera facktidskrifter. Den kom också att spela en central roll i Stieg Trenters deckare I dag röd (1945). Numera (2020) är den prunkande takträdgården ett minne blott.

Utöver sin praktik var Ester Grönblad åren 1930–1943 ögonläkare för Stockholms stads folkskolor. Hon var också engagerad i Katarina församlings olika verksamheter och var bl.a. ledamot av skolrådet 1939–1947 och satt även ett antal år i kyrkorådet för Katarina församling.

Sommarhuset i Furusund hade stor betydelse för Ester Grönblad. Hon kom att intressera sig för Furusunds historia och blev en hängiven samlare av historiska dokument om det lilla skärgårdssamhället. Hon skrev flera artiklar om platsen och även en bok, Furusund, ett skärgårdscentrum, Människor och miljö under fyra sekler (1970). En väg i Furusund har blivit uppkallad efter henne, Ester Grönblads väg. /BW