Henrika Widmark

Skriftställarinna. Invald 1885. Sällskapets vice sekreterare 1894–1904.

Henrika Widmark (1848–1920) var född i Ljusdal, dotter till lantmätaren, sedermera landshövdingen i Luleå, Per Henrik Widmark. Sedan hon tidigt flyttat till Stockholm fanns hon med i kretsen kring Calla Curman (se denna). Hon engagerade sig mycket i kvinnorörelsen utan att egentligen synas i dess frontlinje. Som författare debuterade hon 1885 med Barnafröjd, Berättelser på vers och prosa för barn. Den följdes sex år senare av Barnens arfvedel.
Det var dock som författare av tillfällighetsverser Henrika Widmark blev mest känd. Hon skrev ett stort antal dikter till olika jubileer. Sommartid bodde hon i Lysekil och det var om Lysekil flera av hennes rimmade versepos handlade. Till Lysekils havsbadanstalts 50-årsjubileum skrev hon ”Minne från Lysekil 1897” och när Oskar II besökte Lysekil år 1900 skrev hon ”Till H. M:t Konungen vid Lysekils badsällskaps soirée den 2 aug. 1900”.

I Stockholm skrev hon flera beställningsverk till kvinnorörelsen. I samband med Stockholmsutställningen 1897 ville kvinnorörelsen rikta uppmärksamhet mot även sina frågor, det vill säga kvinnors jämställdhet och rättigheter i samhället. I september det här året anordnades därför en skandinavisk kvinnokonferens. Till invigningen beställde man en kantat av tonsättaren Helena Munktell (invald 1886) med text av Henrika Widmark. Samma kantat, men nu med ny text av Henrika Widmark, framfördes fyra år senare då man med en storslagen fest firade 100-årsminnet av Fredrika Bremers födelse. Andra fester som också förgylldes av Henrika Widmarks verskonst var Nya Iduns avskedsfest för Ellen Key, när hon efter tretton år som sällskapets ordförande avgick år 1900, och Handarbetets Vänners fest när de firade 25-årsjubileum 1901.

Henrika Widmarks hälsa gjorde att hon mot slutet av 1800-talet vistades allt längre perioder i Lysekil. 1896 lät hon bygga sommarhuset Gula villan där hon bodde under sommarhalvåret. Senare sålde hon Gula villan och köpte gården Lingatan vid Glafsfjorden. Där lät hon uppföra en pampig huvudbyggnad i nationalromantisk stil. När huset stod klart 1905 lämnade Henrika Widmark Stockholm för gott. Hon bodde sedan på Lingatan och förvaltade med stor framgång själv gården fram till sin död 1920.

Efter Henrika Widmarks död togs initiativ till att ge ut en samlingsvolym med hennes texter, Ur Henrika Widmarks papper, minnesblad tillägnade hennes vänner, ordnade av Bertha Hübner.
Henrika Widmarks mönstergård Lingatan gick sedan säregna öden till mötes. Gården köptes först av Göteborgs stad som använde den som skyddshem för s.k. vanartiga flickor, sedan var den under ett antal år fångvårdsanstalt för att därefter förvandlas till kursgård för Svenska Metallindustriarbetarförbundet. Idag (2017) är den spa- och konferensanläggning. /BW