Lärare i sång och talteknik. Invald 1899.

Anna Bergström-Simonsson (1863–1937) var en av Sveriges främsta talpedagoger. Efter att ha tagit organistexamen 1876 studerade hon sång och pianospel vid Musikkonservatoriet. Efter några år som musiklärare ute i landet återvände hon till Stockholm och innehade en musiklärartjänst vid Stockholms flickskolor. Parallellt med detta studerade hon sång för Ellen Bergman (invald 1891, se denna) och röstbehandling och talteknik i Danmark, Tyskland och Schweiz. Åren 1897–1915 tjänstgjorde hon bl.a. på Statens högre lärarinneseminarium och Statens normalskola för flickor. Åren 1902–1921 undervisade hon vid Musikkonservatoriet, främst i talteknik, och influerade därigenom många blivande musiklärare. Hennes verksamhet fick genomgripande betydelse för både skolundervisning och scenisk undervisning. Signe Hebbe ansåg henne vara den utan jämförelse bästa talpedagogen under decennierna kring sekelskiftet 1900 och skickade många sång- och skådespelarelever till henne. Anna Bergström-Simonssons idéer inom skolsångspedagogiken var revolutionerande. Grunden för all sång var, menade hon, en välutbildad talröst. Hon utarbetade goda träningsmetoder som publicerades i olika häften liksom i skriften Taltekniska övningar (1917, omtryckt 1961).

Hon blev ledamot av Musikaliska Akademien 1912 och tilldelades Litteris et Artibus 1913. /BW