Socialt verksam. Invald 1885

Anna Höjer (1850-1928) var en av de femton kvinnor som inbjöds till Nya Iduns allra första möte i februari 1885. Hon utbildades vid Kungliga högre lärarinneseminariet. Hennes huvudämne var matematik. Hon var först anställd vid Åhlinska skolan och därefter vid Beskowska skolan och längre fram vid Wallinska skolan, där hennes make, den kände historikern lektor Magnus Höjer, var rektor. Men det var som förkämpe för sedlighet och mot prostitution som hon främst blev känd.  Hon bidrog med artiklar i Dagny bland annat om Reglementeringskommitténs betänkande 1911 och om Hemmet Fristad och dess verksamhet 1913.

På initiativ av den engelska feministen Josephine Butler hade 1875 grundats Den brittiska, kontinentala och allmänna federationen mot reglementeringen av prostitutionen. Föreningens syfte var att verka för att avskaffa den legaliserade prostitutionen och kontrollen av de prostituerade, den s.k. reglementeringen. Tre år senare bildades en svensk avdelning av Federationen. I styrelsen ingick Anna Höjer vid riksdagsmannen Hugo Tamms sida. HugoTamm skrev 1889 den första motionen till riksdagen om avskaffande av reglementeringen, men det skulle dröja till 1918 innan den avskaffades. Anna Höjer drev frågan med stor iver och medkänsla. En kortare tid var hon utgivare av Federationens organ Sedlighetsvännen och under åren 1915-1927 var hon föreningens v. ordförande, ett förtroendeuppdrag som hon 1907-1911 även innehade i föreningen Vaksamhet. Anna Höjer hade ingått i den delegation från Sverige som 1899 deltog i en kongress i London mot vit slavhandel, vilket inspirerade till att 1903 starta en svensk motsvarighet. Föreningen Vaksamhet hade som mål att bekämpa vit slavhandel, det vi idag kallar trafficking, och gav ut råd till unga kvinnor på resa.

År 1896 grundades i Stockholm ett räddningshem, Hemmet Fristad. Syftet med hemmet var att ge skydd åt unga kvinnor som riskerade att hamna i prostitution. Anna Höjer var mycket engagerad i detta arbete. När det 1902 återinvigdes i nya lokaler höll Anna Höjer tal och redogjorde för hemmets utveckling och framhöll behovet av ett varmt hjärta och kallt förstånd. /IBH

Källor:

Clara Wahlströms runa i Hertha 1928                                                                                                        Anna Hallner, ”Från vit slavhandel till trafficking En studie om föreställningar kring                 människohandel och dess offer”. Historisk tidskrift 129:3 2009                                                        Lydia Wahlström, Den svenska kvinnorörelsen (1933)