Författarinna. Invald 1885.

Maria von Bergen (1840-1927) hette som ogift Henschen i efternamn och det är som Maria Henschen man oftast hittar uppgifter om  henne i böcker och databaser. Det är under det namnet hon blivit känd som en av pionjärerna inom flickskoleundervisningen. Det var först när hon 47 år gammal 1887 gifte sig med grosshandlaren Gustaf von Bergen som hon blev Maria von Bergen, det namn hon står med i Nya Iduns matrikel.

Maria Henschen var född och uppvuxen i Uppsala i ett kultiverat hem där politiska ämnen ständigt diskuterades. Hennes far, rådmannen och liberale riksdagsmannen Lars Wilhelm Henschen, var mycket engagerad i sociala och religiösa frågor, brann för nykterhetsrörelsen och var en orädd förkämpe för religionsfrihet. Dottern, som tidigt visade rik begåvning, fick starkt stöd av sin far att liksom sina fem bröder skaffa sig god utbildning. Som ung gjorde hon flera utlandsresor. Efter att ha genomgått Cecilia Fryxells lärarinneseminarium och arbetat några år som lärare i Västerås och Kalmar återvände hon 1864 till Uppsala och öppnade året därpå en liten privat flickskola  i den Henschenska gården vid Kyrkogårdsgatan.

I början av 1870 väckte några av universitetets unga lärare tanken på ett läroverk för flickor. Maria Henschen engagerade sig genast för idén och åtog sig dessutom det ekonomiska ansvaret för skolan, som därmed blev hennes egendom. Tanken var att den nya skolan skulle ”motsvara tidens ökade fordringar på en ordnad, grundlig och praktisk kvinnobildning”. Redan i april samma år konstituerades en styrelse för Högre Elementarläroverk för flickor i Uppsala. Att man startade ett högre elementarläroverk i stället för en högre flickskola berodde på att man eftersträvade en skola som så långt möjligt skulle ge flickor samma bildning som pojkar fick i tidens högre elementarläroverk för pojkar. Studenthumorn döpte snart den nya flickskolan till Magdeburg, det vill säga ”Flickornas borg” (efter den tyska staden Magdeburg). I vardagligt tal kallade Uppsalaborna skolan aldrig annat än Magdeburg. Skolan avvecklades 1968, men namnet lever vidare i den stipendieutdelande Stiftelsen Magdeburg.

Maria Henschen blev skolans första föreståndarinna och anställde som lärare en lång rad av sina egna släktingar, alla framstående akademiker. Men även andra universitetslärare undervisade här, många av dem gjorde det gratis av rent intresse för saken. Själv undervisade Maria Henschen i fem ämnen: engelska, franska, svenska, matematik och biblisk historia. Hon omtalas som sträng och krävande mot både elever och lärare, men hon ställde också höga krav på sig själv och skydde inte vare sig ekonomiska eller andra uppoffringar för att uppnå sina mål. Skolan bekostades de första åren helt av hennes egna medel. Först 1876 beviljades ett statsbidrag på 1 500 kronor.

Trots familjens avrådan gifte sig Maria Henschen 1878 med den 24 år äldre kyrkoherden Carl Camillus Oldenburg i Hammar i Närke. I samband med giftermålet sålde hon sin skola till ett konsortium med totalt åtta delägare. Hon behöll en andel för sig själv och hade kvar en plats i den nybildade styrelsen. Äktenskapet blev dessvärre mycket trassligt och slutade med skilsmässa efter bara tre år. Något av de här åren  flyttade hon till Stockholm och gifte så småningom om sig med Gustaf von Bergen.

När Sofie Adlersparre, signaturen Esselde, (se denna) startade Fredrika Bremer Förbundets tidning Dagny, var Maria Henschen en av hennes medhjälpare. Senare kom hon att tillsammans med sin svåger Carl von Bergen att intressera sig för ockultism och spiritism och var livligt sysselsatt som författare och översättare i dessa ämnen. Hon intresserade sig också tillsammans med Strindberg för bordsdans. Hennes brorson, professor Folke Henschen, beskriver i sina memoarer Min långa väg till Salamanca (1957) sin faster på äldre dagar: ”Med tiden blev hon allt mer bisarr, och hon blev, trots sitt klara intellekt, en börda för sig själv och andra.” /BW

 

Litt: Torgny Nevéus (red), Flickornas borg, Historia och hågkomster kring en Uppsalaskola (2002)