Nya Iduns vandring på Drottningholmsmalmen den 24 oktober 2020

En gråmulen lördag med regnet hängande i luften samlades 18 tappra iduneser utanför Långa raden nr 5, Kanslihuset, på Drottningholm, där Stina Odlinder Haubo tog emot för att berätta om Drottningholmsmalmen. Jag kan inte återge allt intressant och roligt som Stina berättade, utan inskränker mig till att kort återge den vandring på Malmen som Stina ledde oss på och de byggnader som vi stannade vid.

Stina berättade kortfattat om Drottningholms historia, bland annat att Drottningholm fått sitt namn av drottning Katarina Jagellonica, Johan den III:s hustru, till vilken han lät uppföra ett slott som senare brann ned. Tidigare hette stället Torvesund. Änkedrottning Hedvig Eleonora lät i slutat av 1600-talet uppföra den ursprungliga delen av det nuvarande slottet efter ritningar av arkitekten Tessin d.ä. En annan drottning som satt sin prägel på Drottningholm är Lovisa Ulrika.
Gustav III gav Drottningholmsmalmen stadsprivilegier då han ville uppmuntra näringsidkare att etablera sig på platsen. Här fanns hantverkare och andra som betjänade slottet och ända in på mitten av 1900-talet fanns här café, lanthandel och värdshus.

Kanslihuset, där vi samlats, stod klart år 1787 för ståthållaren, tillika hovstallmästaren Adolf Fredrik Munck, och hans tjänstemän på Drottningholm. Munck var också landshövding för det då nyinrättade Drottningholm och Svartsjö län. I bottenvåningen låg den stora kanslisalen, skrivkammare, kök och bostadsrum, i övervåningen ytterligare bostäder och rum för resande.

Bredvid Kanslihuset ligger Apotekshuset, Långa raden 4, som uppfördes vid samma tid.
På bottenvåningen låg utöver själva apoteket, vars inredning idag kan ses i apoteket på Skansen, också övernattningsrum för apotekaren. En trappa upp låg bostaden för den hovmedicus som  också var provinsialläkare och gjorde hembesök i Svartsjö län. I den lägre vindsvåningen bodde fältskär/kirurg och barnmorska, som även de hade ansvar för hela länet.

Från Apotekshuset vidare mot öster passerade vi Kavaljershuset, Långa raden 3, som också uppfördes i slutet av 1700-talet för hov och betjäning. 

Stina ledde oss vidare till Stenvärdshuset, som uppfördes på 1700-talets mitt och räknas till en av Drottningholmsmalmens äldsta bevarade byggnader. Källarvåningen kan härröra från 1500-talet och drottning Katarina Jagellonicas tid.  

Vi fortsatte Dragonvägen och Kvarnbacken och in på Gustav III:s väg. På vägen passerade vi villor ritade av berömda 1900-talsarkitekter, nämligen Peter Celsing (Villa Klockberga och Villa Friis – f.ö. Lotty Nordlings barndomshem – red.s anm.),

 

 

 

 

och Ralph Erskine (Villa Erskine)

 

 

 

Promenaden fortsatte längs Gustav III:s väg och vi stannade till vid de hus som Silviahemmet låtit bygga, men vars bygglov överklagats och de klagande fått rätt. Nu står de där de står, ingen kan eller får bo där och vad som händer med ”svartbyggena” är oklart.

Snett mitt emot Silviahemmet på Gustav III:s väg stannade vi vid Berghem.
Berghem tillhör den äldsta bebyggelsen på Malmen. Berghem var inspelningsplats för scenerna in när Emil i Lönneberga träffar Vimmerby borgmästares son Gottfrid i en av Emil-filmerna. Regissören Olle Hellbom hade tidigare låtit Pippis grannar Tommy och Annika bo i ett Kanton-hus.

Vi fortsatte en bit och passerade bl.a. andra villor, Villa Albion, en enplansvilla ritad av arkitekterna Bengt Lindroos och Hans Borgström i mitten av 1950-talet. Där har bott bl.a. textilkonstnären Göta Trägårdh.

Därefter fortsatte promenaden nedför Gustav III:s väg förbi Loviselund och ned till Birka, en 1700-tals villa som i hög utsträckning bevarat sitt ursprungliga skick.

Med det var ”visningen” slut och vi vandrade tillbaka över landsvägen till Drottningholms slottscafé, Karamellan, där de flesta av oss slog sig ned och intog något att äta och dricka.

 

Ett varmt tack till Stina Odlinder Haubo för den enormt intressanta och trevliga guidningen!

Vid pennan Lotty Nordling