Selma Giöbel

Textilkonstnärinna. Invald 1885.

Selma Giöbel (1843–1925), en av de femton damer som bjöds in till Nya Iduns första möte,  var pionjär inom svensk textilkonst och även en av det sena 1800-talets främsta mönsterskapare med stora framgångar både i Sverige och utomlands. Hennes begåvning spände över vida fält. Hon gjorde mönsterritningar till möbeltyger, väggbonader, tapeter, mattor och även möbler. Hon var som formgivare nyskapande men hela tiden med rötter i gammal svensk slöjdtradition.

Selma Giöbel var född på Mårsäters bruk i Närke och kom på 1870-talet till Stockholm där hon utbildade sig på Slöjdskolan (numera Konstfack). Redan under utbildningstiden kom hon att särskilt intressera sig för träslöjd. Efter Slöjdskolan verkade hon till att börja med som träsnidare och öppnade tillsammans med Berta Hübner (se denna) 1885 en affär, Svensk Konstslöjdsutställning, för försäljning av träslöjd. Affärsrörelsen växte snart ut och blev i den tidens Stockholm ledande när det gällde svenskt konsthantverk. Stockholmarna omtalade den alltid som ”Giöbels”.
Från träslöjd övergick Selma Giöbels intresse med tiden mer och mer till textilkonst. Hon var med när Handarbetets Vänner stiftades 1874, satt i dess styrelse fram till 1885 och verkade även som lärare där. Prov på hennes textila konst visades på Stockholmsutställningen 1897. Hon lämnade Svensk Konstslöjdsutställning 1898 och bosatte sig i Italien. Här fortsatte hon att skapa bl.a gobelänger och fick stora framgångar med sina vackra textila mönster, huvudsakligen i jugendstil.  Bland beställarna fanns bl.a. den tyska industrifamiljen Krupp. Affären i Stockholm drevs vidare av Berta Hübner.

När Selma Giöbel 1907 återvände till Sverige bosatte hon sig i Vadstena. Här öppnade hon en vävskola och en textilateljé och härifrån utgick många av hennes mest betydande arbeten. Bl.a. finns på Ellen Keys Strand flossamattan ”Ombergs blommor”. På Konstindustriutställningen 1909, som kunde ses som en sammanfattning av då aktuellt konsthantverk, ställde hon ut gobelängen ”Vadstena klosterträdgård” och mattan ”Vätterns is”, den senare köptes av Verner von Heidenstam. Mycket berömda blev också de knypplade Vadstenaspetsarna, som utfördes i hennes textilateljé. /BW

Se även Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, www.skbl.se